Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de nordiska fåglarnes flyttningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
faktum, att mångtusentals exemplar, som blifvit fällda på
senhösten, gått genom mina händer eller varit föremål för
Sveriges öfriga ornitologers observationer. Grefve Tage
Thott berättade mig sålunda, att han i Köpenhamn varit
i tillfälle se flera lass i Danmark på senhösten skjutna
brockfåglar, och att han bland dessa ej kunde finna någon
enda äldre fågel.
De unga brockfåglarne äro under höststräcket mycket
periodiska. Under ett tiotal år eller mer kunna de
uppträda i mängd på mellersta Sveriges slättbygder, hvarefter
det händer, att de mycket aftaga i antal eller under
många år ej alls visa sig. Då fåglarne tidtals uppträda
i så stor mängd, kan detta ej bero på annat, än att de
af en eller annan orsak förändra flyttningsvägar.
De ungfåglar, som Gätke uppgifver skola komma
österifrån till Helgoland i juli månad, kunna svårligen
vara stadda på flyttningståg. Sannolikare synes det mig,
att dessa äro tidigt födda ungar, som gifvit sig ut på
ströftåg. När jag besökte Island den 9—16 september
1883, funnos unga brockfåglar där ännu i stort antal.
Fjällpiparen (Charadrius morinellus, L.) har ej sina
flyttningsvägar genom Sverige. Visserligen anträffas han
ej så sällan å Uplandsslätten på flyttningen mot norden i
slutet af maj. och början af juni samt någon enda gång
under höstflyttningen, men min kännedom om denna arts
flyttningståg är så ringa, att jag ej vågar yttra mig därom.
På nordliga Norges öar har jag funnit honom allmän i
slutet af maj och början af juni. Han kommer talrikt
hvarje år vid den tiden till trakten af Tromsö. Detta
tyder på, att hans flyttningsväg skulle gå Öfver
Nordsjön, hvilket äfven synes mig sannolikt. Möjligen går
äfven ett sträck längs kölen öfver till Jylland.
Större strandpiparen (Charadrius hiaticula, L.) hvilken
Ur djurens lif. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
