- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
633

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om fiskar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flyter upp till närheten af hafsytan, där ungarne födas
och tillbringa sin första tid. På den ofvannämnda stora
lekplatsen såg sålunda Sars hafsytan vara täckt af rom
och nyfödda torskungar.
Det är gifvet, att massor af den rom och de ungar,
som flyta omkring på hafvets yta, skola omkomma, men
torsken lägger en sådan mängd romkorn, att endast en
ringa del däraf behöfs för släktets bibehållande i
tillräckligt stor stam. En stor torskhona lägger nämligen
årligen millioner romkorn, ja, man har beräknat äggens antal
uti en sådan ända till 15 millioner. Äggen äro mycket
små och så genomskinliga, att de knappt synas i vattnet.
Af andra torskarter är hvitlingen (Gadus merlangus)
väl känd vid vår västra kust. Hvitlingen blir ej
synnerligen stor men uppnår dock en längd af 50—60 centimeter.
Så stora exemplar träffar man vid vår kust dock vanligen
först ute i öppna hafvet. De som i mängd fångas inne i
fjordarne äro i regel helt små ungar.
Äfven koljan (Gadus aeglefinus) är en allmänt känd
hafsfisk, som hos oss endast förekommer vid västkusten,
där hon fångas i stort antal. Koljan håller sig troget
vid bottnen och förekommer mest, där denna består af
gyttja och slam.
De till kroppsformen vackraste af våra torskfiskar
äro sejarne. I Bohuslän förekomma talrikt två tämligen
närstående sej arter, nämligen gråsejen eller sejen (Gadus
virens) och lyrtorsken (Gadus pollachius). Dessa båda
fiskar likna hvarandra både till form, färg och lefnadssätt
men skiljas lätt därpå, att gråsejen har sidolinjen hvit och
nästan rät, under det att den hos lyrtorsken är mörk och
starkt böjd öfver bröstfenans spets. I motsats till här
förut omnämnda torskar uppehålla sig dessa gärna i eller
nära vattenytan, där de ströfva omkring i täta stim.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:33:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0737.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free