Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om djurskyddet och våra småfåglar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya snart dit. På en plats, där under flere år ej fanns
och till följd af lokalens inskränkthet ej kunde finnas mer
än ett par törnsångare, omkommo under en sommar tre
par sådana, och dock kom det genast ett fjärde par dit
och bosatte sig. Detta och mycket annat bevisar, att
finnes det blott lämpliga lokaler och fåglarne ej alltför
mycket ofredas, så nog finnas där fåglar.
Hvad fågelvännen således i första rummet har att
göra, är att skaffa fåglarne lämpliga lokaler. Plantera
häckar och här och där en tät grupp af buskväxter!
lämpligast till sådana planteringar äro måbär, hagtorn, slån,
vinbär och gran m. fl. Finnes ej vatten i närheten af
sådana anläggningar, bidrager en liten damm eller
vattenfylld graf i hög grad till fåglarnes trefnad.
Flere fågelarter äro beroende af gamla murkna och
ihåliga träd, hvarför man gynnar dem genom att låta
sådana träd kvarstå. Visserligen kunna de ihåliga träden
i någon mån ersättas genom upphängandet af hålkar, men
många fåglar fordra murkna träd för sin trefnad. Några af
mesarterna äro bundna vid barrskog, somliga af dem söka
helst sitt bo tämligen högt upp i träden, andra åter lågt.
Vill man exempelvis ha talltitan (Parus borealis) att bebo
en hålk, måste denna sättas inne i barrskogen och helst
endast på en till två meters höjd öfver marken; detsamma
gäller äfven för svartmesen. Talltitan tar helst hålken i
besittning, om man till dess framsida väljer en murken
brädbit och gör ingångshålét så litet, att fågeln enligt sin
vana får efter behag själf utvidga det. Den trefliga
tofsmesen får man lättast att bosätta sig i hålkar, om dessa
uppsättas på något i en barrskog stående löfträd, helst
en gammal björkstam. Dessa hålkar böra också ha ett
mycket litet ingångshål, helst vara klädda med näfver samt
uppsättas på en höjd af omkring 3 meter öfver marken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
