Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummer 2 - Anarkismen, forts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna generalisering gränsa till vanvett, så göra de det just i egenskap af
politiker.
Man har sent omsider ganska allmänt tillerkänt socialdemokratin
förtjänsten att ha kraftigast fästat uppmärksamheten på vår tids ekonomiska elände.
När månne den tid skall komma, då man äfven tillerkänner den anarkistiska
skolan förtjänsten af att lika oförtydbart ha blottat det politiska lifvets
skuggsidor och orättvisor? Det är nämligen en af anarkismens starkaste och
originellaste sidor att ha tagit till sin uppgift att kritisera de politiska institutionerna
såväl som den politiska utöfningen.
Anarkismen är med sina rötter fästat i det i8:de århundradets mark,
y redan Rousseau uttalade den sanningen, att »suveräniteten kan lika litet
representeras som afyttras. Den är den allmänna viljan och viljan låter sig
icke representera. Folkets ombud kunna därför icke vara dess representanter,
de äro endast dess befullmäktigade; de kunna ingenting absolut förorda. Hvarje
lag som icke blifvit stiftad af folket själft, är ogiltig». Det är väl till
märkandes icke liten skillnad mellan representant och befullmäktigad; vid
representativsystemet eller parlamentarismen skickar en grupp individer till parlamentet
sitt ombud, som i förening med andra ombud eger rätt att fjärran från sina
valmän fatta beslut och göra lagar, med hvilka de hemmavarande kunna vara
mycket missnöjda. En befullmäktigad däremot beger sig, äfven han, till en för
allmänna angelägenheter tillkallad församling med sitt gifna mandat, som
berättigar honom att deltaga i förhandlingarna och söka få öfverenskommelser
till stånd med andra befullmäktigade. Men det tillkommer hans kommittenter
eller uppdragsgifvare att antaga eller förkasta hvad som blifvit öfverenskommet
i den allmänna församlingen. I förra fallet har folket afträdt sin
bestämmanderätt åt en klass eller ett fätal; i det senare fallet däremot eger det fortfarande
kvar hela sin makt eller vilja. Såsom öfverenskommelser nu uppgöras på de
internationella kongresserna af meteorologer, statistiker o. s. v., skola den.
anarkistiska statens politiska och internationella angelägenheter komma att bestämmas.
Stat, sade jag; kan man då tala om en anarkistisk stat? Ja, så framt
man därmed endast förstode det organiserade samhället. Men eljes är med
begreppet stat förknippat så många med det anarkistiska samhället oförenliga
förhållanden, att man öfverhufvudtaget icke vill behålla detta ord, som så litet
motsvarar framtidens ordnade och fria samhälle. Ej ens Kants rättsstat passar
in på framtidens fria samhälle, ty den innehåller alldeles för mycket af
våldsstaten i sig; ännu mindre öfverensstämmer den af en del filosofer lofprisade
polisstaten därmed.
Det anarkistiska samhället är sönderfallet i grupper eller politiska
kommuner som utgöra enheten och grundvalen för den öfriga sociala och
ekonomiska grupperingen. Någon centralreglering eller centralmakt kan under detta,
samhällsskick icke existera. Af den gamla statskolossen återstår »ingenting annat
än en kommunalförvaltning, den internationella kommunen, ingenting annat än
en administration utan regerande makt» sade Bakunin redan pä en kongress
i Bologna 1873. De politiska kommunerna, hvar för sig fria och oberoende,
förenas federativt till allt större och större enheter, hvilka slutligen utmynna i
det universella samhället, mänskligheten.
Anarkismen har bland annat blifvit definierad såsom det politiska system,
enligt hvilket samhället skulle kunna styras utan faststäld regering eller
åtminstone utan centralregering. Definitionen synes mig förträfflig och med den
anarkistiska frihetsläran öfverens stämmande. Det är först och sist den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
