Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bal i ”Societeten”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Och tänkte inte fröken också på männens
hyllning, som skulle omge fröken.»
»Nå, det tänkte jag också skulle höra till», sade
hon, rodnande.
»Och fröken har blifvit besviken i det afseendet?»
»Ja, just i det», sade hon obesväradt och mötte
hans blick. »Herrarne kunna säga en och annan fadd
artighet — men verklig ridderlig hyllning har jag ej
sett ett spår af. Och dansen är heller icke vacker,
det är ingen rytm i den. Och så se herrarne så
trötta och liknöjda ut — och damerna — »
»Nå damerna?»
»De äro inte så vackra, som jag ville att de
skulle vara. Och så äro de — » hon tvekade.
»Hvad?»
»De äro så pudrade», sade hon, rodnande å deras
vägnar. »Och deras sätt är så tillgjordt. Jag afskyr
tillgjordhet. Om jag finge se en enda riktigt naturlig
blick hos någon här i afton, tror jag att jag skulle
springa fram och omfamna henne.»
»Om alla damerna tänkte så, så vet jag en, som
de allesammans skulle omfamna i afton», inföll
Lagerskiöld.
Arla tycktes knapt observera detta yttrande; hon
tog det ej som en artighet, utan fann det helt
naturligt framkalladt af hvad hon hade sagt. Hon fortsatte
lugnt sin egen tankegång.
»Det är alldeles som när jag åkte hem med pappa
från teatern», sade hon. »Jag satt och halfslumrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
