- Project Runeberg -  Ur lifvet / Första samlingen. En bal i "societeten" ; En stor man ; En triumf ; Dömd ; Doktorns hustru ; Sesam öppna dig! ; Tvifvel /
47

(1882-1893) [MARC] [MARC] Author: Anne Charlotte Leffler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bal i ”Societeten”

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Och det värsta är, att ju sämre de äro, ju
intressantare äro de ofta. Kapten Lagerskiöld, t. ex.,
som är den värsta roué man kan tänka sig – – »

»Hvad menar du med roué?» af bröt Arla.

»Jaså, du vet inte det ännu. Det fins knapt i
hela societeten någon flicka eller fru, som ser
någorlunda bra ut, som han ej gjort en kärleksförklaring.»

»Fy, så du talar!» utbrast Arla, obehagligt
berörd. Hennes mor hade haft bra rätt, som ej velat
att hon skulle umgås med Cecilia — det var något
så styggt hos henne.

Polkan spelades nu upp och Cecilia skyndade
fram till spegeln och for med pudervippan öfver sitt
ansigte, som var rödflammigt af tårar och af den
hetsiga drycken. Kammarjungfrun fick komma in
och hjälpa henne att breda ut släpet, under det hon
drog på sig sina långa handskar och ordnade sitt hår.

Därefter lade hon sin arm i Arias och sade:
»Kommer, du med nu? Du kan väl inte stanna här
inne hela kvällen?»

Arla kände att hon hade rätt. Hon måste gå
ut igen. Och dessutom ville hon se på polkan, som
hon ej själf dansade. Hon ville se hur han dansade
med Cecilia.

De gingo således ut tillsammans. Dansen hade
redan börjat och Lagerskiöld mötte dem vid dörren
för att hämta sin dam. Arla hade föresatt sig att
iakttaga en mycket kall och värdig hållning och att ej
låta honom ana sitt inre uppror. Han fick ej tro, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urlifvet/1/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free