Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dömd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det har varit odrägligt nog förut med mammas
förskräckliga snålhet. Men nu börjar också pappa att
lägga sig i mina lefnadsvanor och vilja corrigera mig!
Och i dag förklarade de båda två, att jag är dem
en börda och att de inte vidare ämna försörja mig.
Hvad vill du nu att jag skall göra?»
Georg teg; han såg blek ut och for nervöst med
handen genom håret.
»Nå?» sade hon otåligt. »Har du ingenting att
säga mig?»
»Om blott min ekonomiska ställning vore lite
bättre», sade han och reste sig. »Men jag har
tyvärr stora skulder.»
»Nä, skulder, det ha ju alla menniskor. Min far
har i alla tider haft skulder och det har ändå aldrig
fattats mig vackra toaletter — min man hade stora
skulder och dock lefde vi furstligt i Petersburg —
jag vet inte, hur det är, men skulder tyckas aldrig
besvära någon människa.»
»Inte ryska ämbetsmän, åtminstone», inföll han,
»ty deras inkomster äro vanligtvis mycket elastiska.
Men för mig äro de verkligen en allvarsam svårighet,
och jag ser ingen utväg–»
Hon reste sig med ett kallt uttryck i de stora,
vanligtvis så glödande ögonen.
»Vi skiljas altså», sade hon.
»Skiljas!» utbrast han och rodnade till. »Hvad
menar du?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
