Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var dock ej första gången, de fingo njuta
af detta skådespel; det hade ofta upprepats om
söndagarna, alt sedan den ryktbare predikanten
börjat att då och då predika i Diakonissanstaltens lilla
kapell där högst upp på den öfversta bergsplatån.
Vid dessa tillfällen var kapellet fullt till trängsel —
och ofta bestod församlingen af sådana personer, som
eljest aldrig brukade besöka kyrkan. Man anmärkte
ett ovanligt stort antal herrar i motsats till det
vanliga förhållandet, då alltid fruntimmer pläga utgöra
flertalet i kyrkorna — ja, man såg till och med
sådana män, som i offentliga föreläsningar uppträdt till
försvar för vissa modärna, filosofiska skolor, hvilka
förneka kristendomen. Det ryktet hade nämligen
allmänt spridt sig, att denne predikant hade något att
säga, som angick alla människor, på hvilken religiös
ståndpunkt de än stodo, att han talade till förståndet
lika mycket som till hjärtat och att hans allvar var
så stort, hans vältalighet så inträngande, att
förnekelsen blef mindre högljudd och mindre hånfull och
själfva liknöjdheten började röra på sig.
——————————
Bland andra, som hvarje söndag, då pastor Adrian
predikade, åkte upp för de södra backarna i en
heltäckt släde var också Ellinor och hennes mor.
Ellinor hade under de senare åren aldrig brukat gå i
kyrkan. Hon hade länge haft den öfvertygelsen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
