Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oaktadt denna olikhet voro de båda systrarna
hvarandra varmt tillgifna. Ellinor var flera år äldre
och hade nästan moderligt handledt den yngre
systerns utveckling. Hon var mycket stolt öfver henne
och mycket svag för henne. Hon beundrade hennes
skönhet, som hon fann oförliknelig, i hennes koketteri
såg hon endast naturligt behag och hennes satir, som
af somliga ansågs antyda brist på hjärta, var i hennes
ögon endast uttrycket af en oemotståndlig kvickhet.
På hemvägen från kyrkan kommo emellertid
systrarna i dispyt och då de kommo hem vände de sig
till modern.
»Det är als inte värdt att mamma går och hör
honom», sade Tea. »Mamma är alldeles för klen att
tåla vid sådant. Det är en riktig botpredikant, och
han skulle nog snart lyckas öfvertyga mamma, att
mamma är den allra uslaste och eländigaste
synderska.»
»Det är nästan en konstnjutning att höra
honom», sade åter Ellinor. »Hans utseende är ädelt
och verkligen vackert, hans stämma har ett
märkvärdigt välljud — han har tonfall ibland, som
ovilkorligen tränga till hjärtat, och som påminde mig
om Schwartz, då han spelar Hamlet. Och hans språk
är inte det minsta bombastiskt, som jag trodde, utan
verkligen konstnärligt utarbetadt på samma gång
som kraftigt och djärft — stundom t. o. m. af en
öfverraskande originalitet. Mamma måste följa med
och höra honom nästa gång.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
