Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Skulle fröken ha lust att följa mig på ett besök
till en fattig familj här i grannskapet?»
Hon svarade villigt ja, och han förde henne
utför ’ en brant backe, som var så hal, att han måste
räcka henne handen för att hjälpa henne ned. Då
hon försiktigt och litet åökande satte fram foten
iakttog han alldeles ofrivilligt, att den hade en
ovanligt vacker form med höga vrister. Ögonblicket
därefter bröt han den tystnad han hittils iakttagit
med en fråga, om hon någonsin skådat verklig nöd
på nära håll. Nej, egentligen icke. Hon plägade
ibland besöka några fattiga, men det var mest »pauvres
honteux», som hade ett litet underhåll af hennes mor.
De fortsatte tysta sin vandring och kommo snart
till ett litet förfallet trähus, som låg i en
backsluttning, så att de måste gå uppför en brant trappa,
nästan liknande en stege, för att komma upp på
gården. Men Oaktadt trappstegen voro kullriga af
snö och ytterst slippriga, fick Ellinor denna gång
hjälpa sig själf. Adrian sprang före upp och utan
att se sig om efter henne gick han till en liten låg
dörr, om hängde på sned på gångjärnen, öppnade
den och steg in. Elinor följde efter.
De kommo in i ett lågt skjul, som egentligen
var en vedbod, men där nu en säng och en gammal
dragkista gjorde hvad de kunde för att gifva den
utseende af ett rum. I sängen låg en kvinna, så
gul-blek och så insjunken att ögonen, som voro stora
och mörka och vittnade om en förgången skönhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
