Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade hviskande: »mins du då inte, att du lofvat mig
att låta henne få vara i fred?»
Ellinor förstod genast altsammans — moderns
och systerns medlidsamma deltagande, den unge
konstnärens knappast dolda missaktning. Hon visste
ju af egen erfarenhet huru man ute i verlden
betraktar en person, sqm blifvit pietist — nästan som en
sinnessjuk, med hvilken man icke talar i de ämnen,
som beröra hennes fixa idé. — Det hade en gång
händt att en af hennes väninnor plötsligt blifvit
omvänd och från att vara en ifrig fritänkare med ens
blifvit fanatiskt religiös. Hur hade icke alla beklagat
henne, ja, Ellinor hade t. o. m. fått ett visst förakt
för henne såsom en inkonsekvent och ytlig karaktär,
som ej förmådde blifva trogen sig själf. Och nu hade
hon själf visat sig lika inkonsekvent, hon hade svikit
sina gamla ideal och omfattat en lifsåskådning, som
egentligen var främmande för hennes natur.
Under den första tiden kände Ellinor sig så
angripen af den starka hafsluften att hon tillbragte
nästan hela dagarna på verandan. Men efter en veckas
förlopp lyckades Tea öfvertala henne att deltaga
i en segeltur, om hvilken hela den ännu kvarvarande
delen af badsällskapet hade förenat sig. Man skulle
segla ut på morgonen, gå i land på en vacker
skogklädd holme för att äta middag och ej återvända
förr än på aftonen.
Det var ett festligt skådespel den lilla flottiljen
erbjöd nere vid hamnen i morgonbelysningen; flaggor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
