Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Låt mig genast tala vid henne!» inföll han i
häftig ton.
»Men far jag inte lof attf presentera dig för
damerna!» sade Bernhard. »Du bör veta att du
befinner dig i förnämt sällskap. Där ser du
älfdrott-ningen, den sköna Titania själf, och här — men kanske
du ämnar dig på spektaklet och föredrar att då blifva
öfverraskad ?»
Adrian kunde ej beherska sin sinnesrörelse.
»Jag måste tala vid min svärmor, genast!»
utbrast han. »Hvar är hon?»
Han öppnade utan vidare dörren till fru
Arwid-sons sängkammare och följde efter Tea dit.
»Det är den mest ociviliserade människa, jag
någonsin sett», utbrast Bernhard förargad. »Om ni nu
gå i kyrkan nästa söndag, mina damer, så kunna ni
vara säkra på att bli uppbyggda med en dundrande
straffpredikan öfver sabbatsbrott.»
Det dröjde länge innan Tea kom tillbaka in och
hon visade sig då i kappa och hatt.
»Mamma och jag måste åka bort genast», sade
hon, med möda återhållande gråten, som steg henne
upp i halsen. »Ella är så förfärligt sjuk.»
Hon hade ett häftigt frossanfall, då de kommo
dit. Läkaren, hvilken Adrian underrättat på vägen
till Arwidsons, hade hunnit dit före dem.
»Det är väl en svår förkylning?» sade fru
Arwid-son, som hade den fixa idén att alt ondt kom af
förkylning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
