Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påskyndat den olyckliga utgången. Hans svar föfl
därför hårdt och skoningslöst: »Så se de flesta uti
döden. Till och med hos själfspillingar kan man fl
se dragen så där utjämnade och lugna. Döden gör
ingen åtskilnad — den skänker alla ro.»
Adrian sjönk ned på en stol och för första
gången undslapp det honom en snyftning.
»O Gud, tag denna kalken ifrån mig! Denna
ovisshet kan jag icke bära.»
Då Tea kom tillbaka till sitt hem och återsåg
sin fästman, fann hon att en oöfverstiglig klyfta hade
öppnat sig mellan dem. Hon kände, att det var henne
omöjligt att lemna sitt lif i händerna på en man, som
saknade allvar. Hon bröt förlofningen, stängde in
sig på sina rum och mottog inga besök. Den stora
fråga, som döden lemnat obesvarad, brände hennes
själ, och de tvänne olika lifsåskådningar, som hon
hört uttala sig vid dödsbädden, bröto sig i hennes inre.
»Utan tro och kärlek ingen frälsning», ljöd det
å ena sidan. Och å den andra: »döden gör- ingen
åtskilnad. Den skänker alla ro».
1881.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
