Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga tankar från sin cell, lika litet lyckades det henne
att hålla sin fantasi i tuktan, Oaktadt den stränga
pligtuppfyllelse hon ålade sig själf.
Stundom önskade hon sig med brännande längtan
ännu ett litet barn. Hon hade aldrig varit så
lycklig under sitt lif, som de tider, då hon ammat sina
barn — ingen lycka syntes henne ljufvare än att
ligga med den späda varelsen vid sitt bröst och känna
att här var en varelse som lefde blott genom hennes
lif. Under den tiden barnen voro så späda hade hon
aldrig velat lemna dem — knappt for att gå ut och
taga sig nödig motion. Men i samma mån de vuxit
upp hade förhållandet förlorat i innerlighet. Hennes
många moraliska principer trädde liksom emellan
henne och barnen, hon ansåg sig skyldig att tukta
och förmana dem och när hon ibland tog dem i
knäet och öfverhöljde dem med smekningar påmindes
hon af sin man, att det ej var rätt att smeka barn
så där häftigt — det gjorde dem vekliga och
sentimentala.
Det verkliga lifvet hade intet bruk för hennes
hjärtas fulla hängifvenhet — endast i drömmen var
det henne förunnadt att lefva helt och rikt.
En dag på sensommaren kom professor Krok
på besök till Furubacken. Hofrättsrådet frågade, 0111
han hört något från Berndtson. Nej, icke det minsta.
Det gjorde professorn ondt — han hade verkligen
fäst sig vid den unge mannen och han hade ej trott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
