Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade en näpen vana att knäppa händerna, då hon
hörde musik, hon tyckte sig då alltid vara i kyrkan.
»Förlåt, min vän», sade hofrättsrådet med vånda
— »inte musik så snart på maten. Det hindrar
matsmältningen.»
Hon reste sig häftigt.
»Se, se — det är som jag säger — du är sjuk.
Jag har märkt, att alt sedan du var på teatern i
förrgår har du varit så där nervös. Det är den
dåliga luften där, som skadar dig. Du bör verkligen
inte gå dit vidare.»
Hon svarade ingenting. Hofrättsrådet ville nu
försöka några gymnastiska rörelser för sitt illamående,
satte sig på en stol utan ryggstöd och bad sin hustru
att hålla sig på knäna.
»Får jag — får jag!» ropade bägge barnen och
sprungo fram.
»Nej, jag törs inte lita på er — mamma måste
hålla också.»
Arla följde mekaniskt hans uppmaning och de
stodo alla tre och höllo honom på knäna medan han
med händerna i sidorna böjde sig bakåt.
»Kom ihog att om du släpper faller jag
baklänges och kan göra mig ganska illa», sade han.
Men i detsamma ringde det verkligen på
tamburdörren. Arla släppte ögonblickligen sitt tag, och
hofrättsrådet föll baklänges med benen i vädret under
barnens jubel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
