Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i harnesk mot denna del af samhället och ingaf henne
lust att alt mer trotsa dess fördomar. Hon satte en
ära i att förakta dess åsigter om det passande, visade
sig ofta på gatorna ensam med några unge män af
deras vänner och rökte sin cigarr hvar som hälst på
offentliga lokaler.
Äfven hon hade nu blifvit medarbetare i
tidningen, där hon debuterade med en serie skildringar
från proletariatets lif i de stora städerna, hvilket hon
varit i tillfälle att studera på nära håll. Hon hade en
böjlig stil, bakom hvilken den varma, kvinliga
med-" känslan skälfde; det fasansfulla i de scener hon
målade gjorde ett så mycket mer pinsamt intryck på
läsaren som hela framställningssättet var genomträngdt
af en djup bitterhet mot de lyckligare lottade i
samhället. Man gjorde sig ej riktigt reda för, hvad det
var i dessa skildringar, som verkade så upprörande
— och man tystade det väckta samvetets röst med
att ropa högt om immoralitet och okyskhet — om
det förfärliga i att en kvinna kunde till den grad
förneka sin naturliga och medfödda idealitet och göra
sig till målsman för sådana idéer, o. s. v. Man
förbisåg att här ej voro uttalade några idéer als och
gjorde, som det alltid inträffar under brytningstider
inom litteraturen, förf. solidarisk med de personer,
hvilkas villfarelser hon skildrade.
Arias talang som skriftställare var emellertid af
föga betydelse; hon hade inga diktare-gåfvor, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
