Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rarna midt framför hvarandra och det var
egendomligt att se den stora yttre likheten på samma
gång som den påfallande inre olikheten mellan dem.
Samma högväxta, smärta gestalt — hos Arla mager
och med den litet böjda hållning, som följer med
en alt för hastig uppväxt — samma lilla, men
väl-formade hufvud med rikt, tungt hår — men hos Arla
hade detta hufvud fått något nervöst, fogelaktigt i
sina rörelser och det vågiga håret var starkt
grä-sprängdt — samma djupa själfulla ögon med långa
fransar — det gemensamma slägtdraget för hela
familjen — men hos Arla voro ej dessa ögon blygt
sänkta som systerns — de irrade oroligt omkring,
liksom sökande efter något i fjärran, ängsliga,
jäktade, lidelsefulla — samma lilla fina, fasta mun, hos
Maria lugn och i sitt uttryck koncentrerande den
harmoni, som låg öfver hela hennes väsende. Det
lilla bestämda draget kring denna mun talade om
en natur, som ej kände några strider, som aldrig
tviflat på hvad som var rätt eller orätt och som var
lika färdig att strängt fördöma hvarje villfarelse, som
att pligttroget offra sig själf för sin öfvertygelse. Hos
Arla samma hufvudlinier — men därbredvid en
oändlighet af smålinier, som bildade en nervös rörlighet
kring dessa läppar, och som talade om en oaflåtlig
strid, hvilken aldrig skulle komma till ro. Den
själfulla, nervösa, lidelsefulla kvinnan som offrat sitt rykte
och trotsade verldens dom, på samma gång som
hennes hjärta blödde af de sår, hon oupphörligt själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>