Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då hon kom in i det lilla hvardagsrummet neg
hon skämtsamt djupt för frun i huset.
»Goddag, goda fru Rode, hur står det till? Det
var länge sedan vi råkades. — Ljusen sitta snedt i
kronan», hviskade hon blixtsnabbt, i det hon vände
sig om för att hälsa på Aagot.
Hon såg en lång, smärt, elastisk flickgestalt i
en elegant, tätt åtsittande marinblå sammetsjacka
med en liten uppstående husarkrage, ur hvilken
framstack ett ljust, mycket litet hufvud med slätstruket,
glänsande hår och ett rosigt, strålande ansigte.
»Presentation behöfs inte», sade Alie och
omfamnade henne. »Vi känna hvarandra. Jag känner
åtminstone dig genom de mest vältaliga
beskrifningar i Rikards bref.»
»Är hon inte rätt söt?» hviskade fru Rode senare
till Alie. Hon skulle haft lust att uttrycka sig i
långt starkare ordalag, ty hon var alldeles betagen
i sin svärdotter, men hon vågade ej för Alie.
»Hon är förtjusande», sade Alie med stor värme.
Själf kände hon sig aldrig ha varit så litet till
sin fördel som i dag. Den ljusa klädningen var fadd
bredvid denna mjuka, dunkla sammet, som så väl
framhöll figurens smidighet och ansigtets blommande
ungdomlighet. Och hon kände själf att hennes sätt
var forceradt och nervöst bredvid detta fullkomligt
lugna väsende, som medvetandet att för första
gången vara älskad förlänade den unga Aagot, hvilken
vid sitt första inträde i verlden hade mött kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
