Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de icke ha någon piga alls längre, och fadern hade
yttrat, att »stora flickan får väl hjälpa sin mamma».
»Lisa! Lisal» skrek lilla Osvald, »förhör mig nu
min lexa!»
»Jag har inte tid. Det får Otto göra.»
»Jag!» sade den trettonårige Otto, röd i ansigtet af
förargelse. »Är du tokig, jag, som har så många
lexor själf och inte kan en enda.»
»Jag kan inte häller min.»
»Din — din lexa! Det måtte väl göra det samma,
du läser ju bara för ditt nöjes skull. Men om jag
blir kuggad vid flyttningen —»
»Ja, än sen. Så kan du lemna skolan och lära
dig ett handtverk. Om pappa inte får platsen, har
han inte råd att låta oss studera.»
»Oss! Dig menar du. En karl måste väl i alla
händelser lära sig något. Men en flicka kan göra sig
nyttig hemma.»
Lilla Osvald vädjade under syskonens strid till
modern.
»Mamma, ska inte Lisa förhöra min lexa?»
»Lisa lilla», sade modern på sitt undfallande sätt,
»vill du inte ändå vara snäll. Du vet — jag kan inte
tyska — annars skulle jag —»
Lisa slog häftigt ihop Geijers historia, tog
Osvald vid armen och lät honom utpeka sin lexa, samt
började förhöra med hög och retlig röst.
Det ringde nu på dörren. Lilla Margreta sprang
och öppnade för tant Marie, en vän till familjen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
