Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men det är ju inte mitt fel», utbrast han,
häftigt. »Jag har ju gjort allt hväd jag kunnat — men
om jag inte lyckas ändå —»
»Du ska lyckas», afbröt hon. »Åh, om du
visste —», hon rodnade.
»Hvad?»
»Hur jag bedt till Gud för att du skulle fa denna
platsen. Aldrig har jag tyckt, att jag kunde be
såsom nu — att bönen kunde ha en sådan kraft — jag
har legat vaken om nätterna och bedt timme efter
timme tills jag riktigt känt, hur Gud har svarat mig.
Ja, jag försäkrar dig, du får den.»
»Du förstör dig med dessa exalterade
inbillningar», sade han, tydligen pinad till det outhärdliga af
hennes ord och utan att ha mod att se på henne.
Följande dag kom häradshöfdingen, och han och
Annie voro så demonstrativa i sin förälskelse, deras
omfamningar och smekord voro så genanta och
oroande för andra, att alla gingo ur vägen för dem.
På Hilmas lynne hade detta alltid en dålig verkan.
»Du ser hur förälskad han är», kunde hon då ej
låta bli att säga. »Det är annat det än du — men
sådan var du också i början.»
»Men kära barn, det är ju naturligt. Hvem tror
du kan hålla ut på det sättet i fyra år.»
»Hvarför inte ? Om du älskade mig lika mycket
nu som då. Men det gör du inte, det är just det,
som är saken. Kan du neka till det?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
