Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ehuru hon var alldeles förkrossad af blygsel
däröfver, uppreste sig dock ofta hela hennes själ emot
den fullständiga förnekelse af hennes stackars
olyckliga barn, som den Billgrenska familjens
grannlagen-het innebar. Och när hon nu såg Hulda i glansen
af sin lysningsfest, omgifven af alla sina rika
bröllopspresenter, då undrade fru Isberg omigen sin gamla
undran, hvarför det skulle vara så olika fördeladt här
i världen och hvarför den ena skulle ha allt, den
andra intet.
Men när hon så tittade in i matsalen för att hälsa
på fru Billgren, som kastade en sista blick på
dukningen, och såg de två borttagna kuverten, som ännu
stodo på ett sidobord, då vaknade igen hennes
intresse för kusinens middagsbjudning och hon frågade:
»hur i allan dar kommer det till, kära Lydia, att
Alins skickat återbud i sista stund?»
»Maria var visst inte riktigt rask», svarade fru
Billgren, undvikande.
Det var märkvärdigt, hur de alltid gåfvo henne
vilseledande svar, när hon frågade om den
oskyldigaste sak. Alldeles som om hon skulle varit en
riktig skvaller-ralta, hon som tvärtom alltid var så
rädd att tala om andra. När hon nu precis visste,
att det icke var någon sjukdom, som var orsaken —
hvarför skulle man vilja narra henne?
Hon begynte vända och läsa namnen på alla
korten, som voro lagda vid hvarje kuvert, så att fru
Billgren blef otålig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
