Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sade: »åja, små flickor, ni ska inte vara så skarpa
i era omdömen. Lite fåfänga ä vi ju lite hvar,
och den snälla Malvina tror jag verkligen håller af
Hulda som en dotter.»
När kaffet bjöds omkring kom fru’ Isberg och
tog Hulda afsides.
»Kom med mig in i sängkammaren ett
ögonblick, min snälla flicka», sade hon. »Det är något,
jag ville säga till dig ensam.»
Hulda, otålig att blifva tagen från sin fästman
och de öfriga gästerna samt väl*vetande att moster
Malvinas enskilda meddelanden aldrig voro värda att
höra, svarade lite motvilligt: »kan inte moster säga
det här?»
»Nej, det är alldeles omöjligt — jag vijl inte
att någon annan ska höra det.»
Och när de kommo dit in: »ser du, det är en
stor tjänst, jag ville be dig om. Du ska inte ta det
illa upp — men du, som fått så många presenter i
dag, vill säkert vara lite gifmild af dig.»
»Hvad är det, säg det bara», skyndade Hulda på.
»Vill du inte ge mig något som skulle göra mig
så glad — det där porträttet af Clara?»
»Ack, det skulle jag så gärna, om det vore mitt
— men jag har ju redan skänkt det till Albert, vet
ju moster.»
»Jaha — ja visst, ja. Då ska jag tala vid den
snälle Albert, så ger han mig det nog.»
»Nej, söta moster, gör inte det — det vore allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
