Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Kan ni tro det, älskade Lina. Jag får bli hans
hustru», jublade hon.
Föräldrarna gåfvo med häpnad och belåtenhet
sitt samtycke. Ville gick och småhvisslade och
gnolade visstumpar samt skrattade för sig själf. Detta
var ju som den mest fantastiska roman, han, Ville
Björk med begynnande gubbmage och månsken, han,
den genuine svenske kälkborgaren, älskad, verkligen
älskad af denna intagande, sjuttonåriga flicka, som var
vacker som hans skönhetslängtan själf, öm och
hän-gifven som han aldrig kunde drömt sig att någon
kvinna skulle bli mot honom.
Men var det verkligen sant, älskade hon honom,
var det möjligt, att hon älskade honom? Eller —
denna tanke kom fram litet emellan och med
svidande smärta — ville hon bara ha en man, emedan
hon var olycklig i hemmet, och hade hon valt
honom, emedan han skulle föra henne långt bort
härifrån? Men hans önskan att härvidlag bedraga sig
själf understöddes så starkt af hennes naturliga
smeksamhet, som kom henne att oupphörligt krypa
intill honom, kyssa hans händer, hans hår, hoppa upp
på hans knä och slingra sina armar omkring honom,
så fort hon var ensam med honom, att hans fruktan
hölls nere i latent tillstånd, och blott trängde sig
fram till hans medvetande i korta, stickande glimtar.
Och emellertid växte hans egen kärlek till henne
för hvarje dag med en nästan fruktansvärd häftighet.
Detta, som han redan länge upphört att hoppas på,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
