- Project Runeberg -  Ur lifvet / Fjerde samlingen. En sommarsaga 2 /
12

(1882-1893) Author: Anne Charlotte Leffler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Härinne tillbragte hon sin lyckligaste tid. Som
Falk var mycket upptagen var det endast korta stunder
han kunde göra sig ledig och komma in till henne —
men dessa stunder voro högtidsstunder för dem båda.
I dessa rum satte aldrig någon annan sin fot på hela
dagen, det var deras helgedom och antingen Ulla
var ensam där eller Falk var hos henne, syntes det
henne alltid som vore hon honom närmare här än
annorstädes i det stora huset. Alt det öfriga i huset
var inrättadt för andra, detta ensamt var för dem
allena. Om något missförhållande uppstått mellan
dem, hvilket ej så sällan händt, så hade* det alltid
försvunnit i samma stund han trädt in till henne här.

Och därför väntade hon på honom därinne hela
denna långa eftermiddag, medan hon satt i en låg
gungstol och stirrade ut på snön, som föll så tätt
och utan uppehåll, så jämt och så enformigt, att det
slutligen började göra henne nervös. Höga drifvor
hopade sig efter hand på den lilla balkongen
utanför, så att hon ej kunde få upp dörren ditut, hvilken
tillika utgjorde rummets enda fönster. Tjänstflickan
hade lagt på så mycket i kaminen, att det blef en
plötslig kväfvanHe hetta i rummet. Hon sprang upp
och sköt otåligt på glasdörren, under det blodet
rusade henne åt hufvudet; hon måste ha luft, hon kunde
ej uthärda att känna sig så instängd.

Hon fick upp dörren, men den ena glasrutan
sprang sönder af trycket. Så stod hon en stund och
sög in den kalla, råa luften i lungorna, tils hon blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:34:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urlifvet/42/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free