Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingen förklaring hade yttrats mellan henne och
den gamla, men vid den ångestfullt bedjande blick
Etty nu kastade på henne, svarade hon straks: vaer
bare rolig, min söde pige. Ingen af dem skal
nogen-sinde få vide det mindste om dette.
Etty hann icke att rädda sig undan ’förrän hon
i trappan upphanns af Falk.
God aften, Etty. Nu, hvad fejler dig. Er du
bedrövet, Etty?
Etty såg upp på honom med sin tårskymda
blick. Hon höll ögonen stadigt fästade på honom
en lång stund. Det var ett prof hon ålade sig själf.
Hädanefter skulle hon blott tänka på honom som på
en bror, och hon måste tvinga sitt hjärta att vara
tyst då hon såg in i dessa ögon, hvilkas blick alltid
förut uppfylt henne med en ljuf förvirring. Det var
stärkande och välgörande för henne, detta prof; hon
kände sig frigjord, hon lade sin hand i hans och lät
honom kyssa sig på kinden till godnatt, utan att
något rörde sig inom henne. Det var stelt och dödt
nu inom henne, blygseln och förödmjukelsen hade
rensat hennes sinne, och då hon denna afton låg på
knä vid sin bädd och bad, kände hon att hon åter
skulle komma till frid med sig själf och åter hämta
tröst och styrka ur samma källa, som alltid förr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
