Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
horribelt stillöst, sade Aagot. Möblerna voro från
denna period mellan det antika och det moderna,
som nu rättvisligen föraktades af alla personer med
smak, och de stodo stelt uppradade kring väggarna,
hvarjämte sofforna voro täckta med hvita öfverdrag,
borden med dubbla dukar, en för prydnad och en
för att skydda och dölja denna prydnad, samt golfven
med tredubbla mattor, den ena för att akta den
andra, och på hvilka man dock ej fick sätta: sin fot
utan att ha torkat sig väl. Men midt i denna
ordentlighet från én svunnen period hade de båda
personligheter, som bodde här, den rörliga gamla, som på
en gång var aktsam till pedanteri samt oregelbunden,
frihetsälskande i sina vanor och den själfsvåldiga,
fantasifulla unga dock präglat det hela med en viss,
personlig ton, som man ej riktigt kunde begripa,
hvari den bestod, men som gjorde att man strax
kände sig hemma här, under det att man hos Aagot
var som i ett första klassens hotell. ’
I hvardagsrummet fanns en lång, rak soffa, som
kallades Rikards soffa, och där han brukade sträcka
ut sig på rygg, när han kom upp till dem om
kvällarna, trött efter en arbetsam dag. Lampan flyttades
bort mot fönstret för att den ej skulle göra honom
ondt i ögonen, Alie lade en kudde under hans hufvud
och modern ropade: »glöm inte antimakassen, Aliel»
under det hon själf lade en annan skyddsduk under
hans fötter. Så lagade Alie te på det gamla
kopparteköket och så sysslade de båda omkring honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
