Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men-jag kväfs.
Hvarför andas du inte ut. Jag vill just, att du
ska andas mot min hals — så där ja. Hör nu på
mitt förslag. Du säger till tant, att du vill resa hem,
packar din koffert och sätter dig mycket riktigt på
tåget norrut. Men när du kommit öfver italienska
gränsen far du till någon liten ort i Tyrolen, som vi
ska komma närmare öfverens om, och där möter jag
dig sedan strax efter, och vi slår oss ned i någon
liten pension bland bergen, där vi kan lefva alldeles
obemärkta och ostörda, fria från alla hänsyn och
slitningar, som nu håller på att fördärfva lifvet för oss.
Å, jag tycker, att jag lefver upp på nytt, när jag
bara tänker mig dettä: att vara alldeles ensam med
dig i flera månader, utan någon, som blandar sig i
våra förhållanden. Då ska jag älska dig bättre än
någonsin.
Alie tvekade något — talade om, att det var att
bedraga hans tant, som varit så god mot henne, att
om hennes bekanta i Sverge finge reda på det, vore
hon störtad, för alltid stämplad som en äfventyrerska
o. s. v. Men hoppet om att en gång få vara
fullkomligt lycklig, innan den stora, oundvikliga
skils-messan kom, var dock starkare än alla
betänkligheter. Hvad gjorde det henne, om hon störtade sig,
sade hon sig själf. Hvem var hon skyldig ansvar?
Och hvad återstod i alla fall för henne att hoppas
af lifvet sedan — intet. Hedrad eller vanhedrad,
aktad eller föraktad, hvad betydelse kunde det ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
