Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarför följer du då, sade han, skrattande.
Hvarför går du inte din egen väg?
Så vände han sig om mot henne, såg henne
komma klättrande efter utan att räcka henne handen
till hjälp — men när hon hunnit fram till honom
grep han henne om lifvet och lyfte henne upp i sina
armar.
Ser du, att du är min, sade han.. Det är onödigt*
att du protesterar. Du följer mig ändå, hvart jag
går. Och om jag nu ville kasta mig ned där i forsen,
så följde du också med.
> Han sprang med henne ut mot klippkanten, där
ett svindlande bråddjup störtade rätt ned i den
hvit-. brusande gletscherströmmen.
En gång hade de varit ute och ströfvat omkring
hela dagen och gingo först hemåt inemot
solnedgången, då de påskyndade sina steg för att ej
öfver-fallas af mörkret. Alie var mycket trött, men
vägrade att stödja sig mot honom, då hon antog, att
han måste vara lika trött, fast han ej ville erkänna
det. Men så kommo de till ett ställe, där vägen
delade sig. Å ena sidan en stor väg, hvilken här
gjorde en betydlig krök innan den vek af åt det
håll, dit de borde gå. Å andra sidan en liten stig,
som förde öfver en något gungande träskmark, men
som skar af hela kröken.
Låt oss gä här, sade Alie.
Nej, det är för sent att våga oss ut på okända
vägar, invände han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
