Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och hvem tvingar dig att lamna migr
Du.
Jag! som bara väntat, bara hoppats på denna
stund — som kände att hela min tro på lifvet. den
enda möjligheten att bli botad från en skepticism,
»om dödade mig, var om du kunde ge mig detta
yttersta prof — nu vet jag det säkert, du ska alltid
hålla mig fast Nu kan vi gärna trotsa allt och gifta
oss — du har gifvit mig den kraft, som fattades mig,
nu kan jag strida, nu kan jag arbeta för dig. Du
ska bara fordra det af mig, så går det.
Hon kramade armarna hårdt omkring honom
och snyftade ännu länge mot hans hals. Men det
var inte längre tårar af förtviflan, utan af en lycka,
som hon kände vara allt för stor för att kunna vara
varaktig. Hon visste väl, att hon i denna stund
invigde sig till ett lif af oafbruten kamp, och det var
ängcst och bäfvan i den sällhet, hvarmed hon gick
framtiden till mötes. Hon visste, att den fullkomliga
lyckan endast existerar i ett moment och att den
alltid köpes dyrt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>