Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen af prinsessan Eugenie - 6. »Hvita frun» på slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blick betraktade henne, tog hon några steg framåt
liksom för att närma sig oss.
Så snart vi kommit ut i nästa rum, vände jag mig
genast till min mor med frågan: »Hvem var hon?»
»Hvilken hon?» blef min moders genfråga.
»Det hvitklädda fruntimret, som stod där inne och
som betraktade oss utan att hälsa.»
Nu stannade änkedrottningen plötsligt, och frågade
med af häpnad darrande stämma: »Har du sett
etthvit-klädt fruntimmer där inne, i rummet som leder ned
till drottningens våning? Såg du det verkligenh
Min moders sinnesrörelse spred sig nu äfven till mig;
hvarför kunde jag icke förklara. Jag svarade: »Ja,
visst såg jag henne 1 Just där inne, under kronan. Sågo
vi icke henne båda två? Jag skall öppna dörren igen,
så skola vi ånyo se efter.»
Men då grep änkedrottningen min hand och yttrade:
»Säg på många dagar icke ett ord härom till någon
enda människa. Du har kanske sett ’hvita frun’. Och
om så är, bådar detta drottningens död.»
Nu först förstod jag, hvarför min moder blef så
upprörd, när jag omtalade hvad jag sett. Med klappande
hjärta gick jag den natten till hvila, och det dröjde
länge innan jag somnade, ännu bedjande för drottning
Lovisa och för min broder, konung Karl, som kanske
skulle göra en så stor förlust.
Följande dag meddelade läkarnes bulletin, att en
försämring inträdt i drottningens tillstånd. Tre dagar
därefter afled den ädla drottning Lovisa, ännu i det sista
välsignande de sina samt bedjande för konungen och
hans båda folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
