- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Första delen /
48

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen af C. O. Rosenius - 1. Första mötet med Rosenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stränga domar och kanske ålagda hårda botöfningar,
(min kunskap om den evangeliska kristendomens rätta
väsen var den tiden ytterst oklar); men jag ville
underkasta mig allt, som kunde fordras, blott jag finge vara
och förblifva en sann kristen.

Man kan då lätt tänka sig min öfverraskning, när
jag med klappande hjärta inträdde i Rosenii hem. I
stället för den mörka, svartklädda kammaren —• ett
par glada, solbelysta rum, med enkla men trefliga
möbler; samt i stället för skelettet och dödskallen —
ett vänligt fruntimmer med trofasta ögon och intelligent
utseende. Det var frun i huset, den för alla som känt
henne oförgätliga fru Agata Rosenius. Vid hennes sida
stodo tvänne barn: dottern Elisabet samt den äldste
sonen David. Under uppbyggligt samtal med henne
förflöt en fjärdedels timme fort och angenämt, till dess
Rosenius, som i ett annat rum varit upptagen af en
tidigare besökande, blef ledig och kom in till oss.

Men huru skildra min öfverraskning vid hans
anblick! I stället för det magra, stränga, dystra
’helgonet’ mötte mig en vänlig man, något fetlagd, med
vackert fylligt ansikte, rikt knollrigt hår, ledig och
dock värdig hållning, blixtrande ögon, hvilkas blick
rannsakande trängde till hjärtat, men •— det sade de
mig genast — icke för att blott döma, utan mest för
att hjälpa och gagna.

Efter de vanliga hälsningarna bad Rosenius oss stiga
in i ett inre rum, där mina ögon strax fästes på ett
ovanligt skönt Kristushufvud.*

Såsom ett för Rosenius betecknande drag af hans kärlek och
vördnad för sin korsfäste Herre, må här nämnas att denna bild i regel
var skyld af ett med dragsnören försedt silkestäckelse, på det man icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:35:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/1/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free