- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Första delen /
142

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Tre ting äro förunderliga»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besök af en man, som var känd för sin ovanligt stora
bitterhet mot kristendomen. Denne började snart
anfalla »läsarna», beskyllande dem än för ett, än för ett
annat ondt.

Så länge mannens ovilja endast drabbade Anders
Nilsson själf, förhöll denne sig helt stilla och svarade
just ingenting. Men när anfallen efter en stund vände
sig mot Guds eget ord, som påstods jämte åtskilligt
godt äfven innehålla »mycket osant, dåraktigt och
betydelselöst», då kunde Anders Nilsson icke längre tiga,
utan tog sin kära bibel i försvar.

Mannen sade då: »Kan du säga mig, hvad
uppbyggelse man t. ex. kan få af det stället i
Ordspråksboken, som säger: ’Tre ting äro mig förunderliga, och
det fjärde vet jag icke: örnens väg i vädret, ormens
väg på hälleberget, skeppets väg midt i hafvet, och
en mans väg till ena pigo.’[1] Ja, tillade mannen med
triumferande ton, »kan du öfver den texten säga
någonting, som man kan ha gagn af, vill jag erkänna att
bibeln är Guds ord. Men kan du det icke, då skall
du nödgas erkänna, att mitt omdöme om bibeln är
rättvist.»

Anders Nilsson blef i första ögonblicket något
förlägen öfver detta oväntade förslag. Han hade förut
aldrig särdeles fäst sig vid det anförda språket, och
det tycktes just icke vara synnerligen ägnadt för någon
uppbyggande tillämpning.

Men Anders N—n suckade nu i sitt hjärta till
honom, som för liknande fall uppmuntrat sina lärjungar
att »icke rädas för hvad de skola säga eller svara, ty
det skall gifvas dem i samma stunden».[2] Och i


[1] Ordspr. 30:18, 19 (gamla öfvers.).
[2] Matt. 10:19.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:36:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/1/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free