Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett minne af Johan Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag hade tänkt mig; och jag kände att jag ville och
borde betala Herren mitt ’tionde’ för allt det goda
han skänkt mig. — Och nu skola vi icke tala mer
härom. Låt oss nu tala om Herren och hans
härlighet. Hvad är din mening om i Joh. 3: 14? . . .”
En hvar, som själf någon gång varit fattig och i
ekonomiska bekymmer, förstår lätt huru det måste ha
känts att på en gång befrias från hela sin skuld, utan
att behöfva såsom lånsökande gå från den ena till den
andra bland sina förmögnare bekanta, för att oftast få
ett mer eller mindre hårdt nej eller i bästa fall en
bråkdel af hvad man behöfver.
Men allra mest fyllde det mig med fröjd, att jag
fick ett så kraftigt stöd för min tro på Guds trohet,
fick på nytt erfara att Herren, när honom så behagar
och det för oss är nyttigt, kan ”göra utöfver hvad vi
förmå att bedja eller tänka”.
Omkring fem år efter nu skildrade tilldragelse kom
jag i så ändrade förhållanden, att jag kunde återlämna
Bring hvad denne hade gifvit mig i nödens tid.
Men då jag i denna afsikt infann mig på Ersta,
vägrade Bring bestämdt att mottaga denna
återbetalning. ”Det var Herren, som gaf dig det”, sade han;
”återlämna det då till honom, om du så vill och kan”.
— Efter långt öfvertalande medgaf slutligen Bring att
mottaga halfva summan, ”den som han tyckt vara
lagom”. — Och äfven den hälften hade han förvisso
icke mottagit, om jag ej erinrat honom därom, ”att
med den skulle han ju kunna gagna och glädja någon
annan, i tillfällig nöd stadd Guds tjänare”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
