Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ev. Fosterl.-St:s uppkomst - 5. Budbärarens utgifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta bref, som buro den sedermera så ofta lästa adressen
till ”Redaktionen af Budbäraren”.
Det var, såsom man lätt förstår, med blandade
känslor af nyfikenhet, glädje, fruktan och hopp jag öppnade
de brefven. Det första af dem var från grefve Adolf
Stackelberg och innehöll prenumeration å 15 ex. jämte
kärleksfulla uppmuntringar. Det andra och tredje
öppnad jag samtidigt, och se — båda innehöllo
manuskript, ”bidrag för den nya tidningen”. Så började
då min bön redan att besvaras! Jag tackade i mitt
hjärta innerligt Herren och satte mig genast att läsa
uppsatserna — de två förstkomna till Budbäraren.
Den första af dem, ”Herrens vägar”, var anonymt
insänd. Och jag har, trots flera försök, ännu i dag icke
kunnat få veta hvem det var, som sände mig denna
uppsats, vid hvilkens läsning jag kände, att den för
mig och flere vänner var likasom en bild af ”fordom
och framdeles”, en skildring af hvad vi varit och en
profetia om hvad vi, under vår herdes trofasta ledning,
skulle under de kommande åren få genomgå. Den
lydde sålunda;
”Herrens vägar.”
Det var några människor, som lefde för sig’ själfva:
det egna jaget, själfviskbeten med sina förhoppningar,
löften och drömmar, höll dem ännu fast. Men —
Herren började bönhöra dem. De hade bedt om
botfärdig-het, och han sände dem sorg; de hade bedt om
renhet, och han sände dem gripande ångest; de hade bedt
att blifva ödmjuka, och han bröt deras hjärtan. De
hade bedt att bli gjorda lika med honom, och han kas-
IV a ds tre m. Ur minnet och dagboken. j 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
