Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur man får och mister vänner - 3. Kyrkoh. C.’s erfarenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta ständiga naggande af hans hustru och barn
gjorde, att Emil li. allt mer drogs bort från Guds folk
och i stället till samvetsursäkt blef allt mera ”kyrklig”.
Jag kan icke säga, när eller huru det skedde; men inom
några år var H. förlorad för mig och de forna
vännerna — gifve Gud, icke ock för sin Herre! Det blef
aldrig någon direkt brytning; men — vi skildes allt
mer och mer.
Flera gånger har jag försökt göra vår nuvarande
ställning klar och sökt varna honom, men alltid
förgäfves. ”Visst är jag din vän nu som förr; och icke har
jag öfvergifvit Guds rike, fastän mina nuvarande
förhållanden göra, att jag icke kan vara med eder så som
förr”, blir alltid hans svar. Men — den gamla
vänskapen och förtroendet finnas ej mer. Hvarför ha de
svunnit? Och skola de väl någonsin återkomma?
Så har äfven jag förlorat vänner. Och den förlust,
som känts djupast, var att mista Emil H. Men ännu
hoppas jag, att mina böner för honom skola bli hörda,
så att jag en gång återfår äfven honom. Och under
tiden vill jag, likasom vår käre major A., tacka
Herren att jag dock har många sanna vänner kvar ännu,
äfven här på jorden, och — ännu flere förutgångna
där hemma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
