Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några reseminnen - 1. Min första Stockholmsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innan den tog slut.* Men för inferiorerna var det en
tröst att veta, att med terminens utgång slutade deras
vedermöda, deras emellanåt ganska olidliga tryck
under någon mer än vanligt kitslig ”tyrann”. Nästa
termin skulle det blifva deras tur att spela herrar
öfver den nyuppflyttade afdelning, som då skulle komma
att utgöra klassens ”strykpojkar”.
Men jag hade den våren, ja allt sedan jultiden, haft
en vida bättre tröst mot alla ledsamheter inom eller
utom skolan. Jag hade nämligen som den yppersta af
alla mina julklappar fått min kärleksfulle faders löfte
att, om jag vid vårterminens slut finge goda betyg,
skulle jag i början af juni få följa med på en resa till
hufvudstaden, för att stanna där öfver midsommar —
min första, eller egentligen min första medvetna,
Stock-holmsfärd. Och därför hadé jag hela terminen varit
vid oförbränneligt godt mod, så väl när magistern X.
röt allra hårdast, som när endera af våra två värsta
tyranner, S—n och B—s, varmast läto oss känna att
* Detta syftar på ett drag af den då i skolorna rådande penalismen,
som bl. a. hade gjort 111 häfd, att en hvar bland superiorerna (de
äldre inom en klass) hade räit att, »när så erfordrades», gifva
inferiorerna »nödig aga». För detta ändamål måste hvarje inferior bekosta
en rotting åt sin superior samt åter köpa en ny sådan, när den förra
var utsliten. Och en hvar superior hade rätt att när som helst, före
och efter en lektion, säga till inferiorerna: »Böj rygg!» då den sålunda
tilltalade måste i böjd ställning mottaga så många rottingslag som
su-periorn behagade utdela. Man kan lätt inse, hvilket spelrum här gafs
för kitsligheten och öfvermodet. Att sätta sig till motvärn var ej
råd-ligt, ty då vankades »klass-smörj». — Denna superiorsmakt försvann
vid uppflyttandet i en högre klass, då den förutvarande superiorn nu i
sin ordning under ett helt år på nytt blef inferior. Så omskiftade
rätten att gifva stryk med skyldigheten att taga stryk, hvilket af den
tidens pedagoger ansågs vara ett mycket hälsosamt »växelbruk»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
