Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några reseminnen - 1. Min första Stockholmsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historien.* Biskop F. var gammal god vän med
Bergstens, sedan den tid han var kyrkoherde i Kumla i
Närike. (Fru B., född Westerling, var från Örebro.)
— Bland öfriga präster minnes jag blott Berggren,
Rohtlieb, Delin och Fröst, hvilka voro mycket
hyggliga, men som jag aldrig hörde tala något andligt, utan
endast så som de andra.
Bland riksdagsmän och officerare, som kommo på
besök, erinrar jag mig den förnämt nedlåtande baron
K. H. Ankarsvärd, baron Boije, öfverstelöjtnant
Hierta, professor Berzelius, brukspatronerna Petré och
Wahlström, statskommissarien Öijer, öfverste Dasvel,
kapten Rahm, löjtnant Ehrenhoff och hans broder
kam-marjunkaren E. samt två löjtnanter Armfelt från
Örebro. Alla dessa voro där flera gånger. Men blott en
gång, vid en större bjudning, såg jag några
synnerligen eleganta och förnäma herrar, om hvilka man
dagarna efteråt mycket talade, nämligen baronerna
Hamilton, De Geer och Wrede. — En dag voro äfven
några gossar bjudna, af hvilka jag blott erinrar mig två,
Ivar Axelson och Gustaf Snoilsky. Den senare, en
mycket treflig gosse, som redan var antagen till kadett.
* Jag minns att man en dag, när Franzén hade gitt, gjorde sig
lustig öfver hans »förskräckliga bref, dem ingen människa kunde
läsa». Man sade, att han hade tre olika handstilar: en som både F.
själf och hans dotter Selma kunde läsa, men ingen annan; en som blott
F. kunde läsa, men icke hans dötter, samt en söm icke ens han själf kunde
läsa några dagar efteråt. Och man anförde såsom-ett faktum, att-när
pastor primarius.J. O. Wallin en dag år 1837 hade fått en biljett från
Franzén, som han icke förmådde dechriffera, så gick han ned till
Franzén, som den tiden var pastor i Klara, och bad honom själf uppläsa
brefvet. Men då kunde F. icke göra detta, fastän han tog sin dotter
till hjälp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
