- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Första delen /
284

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nummergossen från Klara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Min närmaste förman, som kallat mig till adjunkt,
var den bekante psalmhistorikern, förste
komministern J. V. Beckman, hvilkens efterträdare jag en dag
skulle varda. Beckman var ”en verklig hedersman” i
ordets bästa betydelse, och jag skall alltid minnas
honom med sann och tacksam tillgifvenhet. Han var i
vissa hänseenden ett original, som ej förstods af alla;
tvärtom voro många nästan rädda för honom, just då
han menade som allra bäst. (Äfven om honom och
öfriga Klarapräster kommer mycket mer att sägas
i dagsboksbladen.)

Andre komminister var J. Iiallander, en lång,
ståtlig man, som jag icke rätt hann lära känna, innan
han hastigt bortrycktes. Pastorsadjunkter voro J. V.
Björnström och Karl Almgren, klockare och
kyrko-fogde E. Gavelholm, samt organist Abraham Mankell.

Bland de fyra i prästkaftan prydligt klädda
num-mergossarne, hvilka om söndagarne tjänstgjorde i
kyrkan, fäste snart min mor och jag vår
uppmärksamhet vid en, som föreföll särdeles hygglig. Stilla,
höf-lig’, uppmärksam, var han också mycket omtyckt af
de öfriga prästerna och af klockaren. — Längre fram,
då han blef något större, märkte jag vid flera
tillfällen, att han icke var likgiltig för de allra
viktigaste frågorna. Han blef då af Herren allt mer lagd
på mitt härta, och i mina böner blef han sällan glömd.
Jag tänkte, att under den stundande
konfirmations-tiden skulle ock gifvas mig särskildt tillfälle och nåd
att kunna rätt ”tala till hans hjärta”. Men — helt
oförmodadt upphörde han att tjänstgöra; hans
fosterföräldrar, sade man mig, hade flyttat till en annan
församling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:35:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/1/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free