Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur min brefsamling - 1. Från C. O. Rosenius - 2. Från Ad. Stackelberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men ack, hvad detta tal är skröpligt och kallt om
Guds nåd och syndernas förlåtelse, som ju borde
endast med tillbedjande hjärta anammas, icke med ett
disputerande förnuft diskuteras. ”Gud var i Kristus
och försonade världen med sig själf, och förebrådde
dem icke deras synder”, och bjuder nu: ”låten försona
eder med Gud”.
Då den förlorade sonen återkommer, famntages och
beklädes med den yppersta klädningen, heter det: han
får nu förlåtelse, rättfärdiggöres o. s. v. Men — huru
var fadrens hjärta förut? Och om fördömelsens orsak
säger Kristus: ”därför att han icke trodde” och den
domen till fördömelse kallas där: ”Guds vrede
för-blifver öfver honom”. Joh. 3: 36. — Dock är väl det
talesättet att ”världen i Jesus rättfärdig är vorden” ej
särdeles att rekommendera; meningen är god, men
uttryckssättet o b i b 1 i s k t. . .
Nu, min älskade broder, Gud med dig! Han gifve
dig äfven välsignelse i arbetet, så att du snart må
komma hit! Nu farväl! All nåds och hugsvalelses
Gud vare med dig — och din tillgifne
C. O. Rosenius.
2. Från Adolf Stackelberg.
Stensnäs den 5 okt. 1855.
Dyre, käre broder! Mycken nåd och frid af vår Gud
och Herren Jesus Kristus!
Af hela, fulla hjärtat tack för ditt kära och
dyrbara bref, det jag långt för detta hade velat besvara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
