Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Stockholm 1854, 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestod icke däruti att han var rik, utan däruti att han
försummade Guds ord och använde sina ägodelar i
själfvisk-hetens tjänst; likaså bestod den fattiges lycka icke däruti
att han var fattig, utan däruti att han bar sin fattigdom med
tålig undergifvenhet under Guds vilja samt gömde Guds ord
i sin själ.
Kl. i på Rosenii sal, där också R. talade kraftigt och
uppbyggligt öfver samma text. Till middag hos Rosenius,
jämte flera vänner från landsorten. Där mottog jag åter
ett bref från baron Alströmer med förfrågan, om jag öfver
sommaren skulle vilja, i stället för den uppskjutna konditionen
hos honom, mottaga en liknande anställning hos herr
Kling-berg på »Blå porten». — Rådgjorde med R:s härom. Han
tillstyrkte mig att svara ja, seende en »underlig Guds
ledning» däri att jag så skulle föras midt in i en af »fiendens
starkaste borgar». »Hvem vet, hvad Herren där kan vilja
bruka dig till?» sade han.
På e. m. skedde aftäckningen af prins Gustafs monument
vid Haga. Tusentels människor strömmade dit ut.
Kl. 6 hörde i Betlehemskyrkan P. Wieselgren, som
talade godt, om än icke så som på La Croix’ sal i torsdags.
Denna gång var hans predikan mera matt. »Sådant
händer oss predikanter», sade Elmblad; »vi bero af Gud och
hvad hans ande gfver.»
På aftonen satt med min mor i det aflägsnaste hörnet
af Adolf Fredriks kyrkogård, där jag för henne läste Ryles
lilla skrift »Hvete eller agnar?» En karl och två kvinnor
ställde sig bakom oss och hörde på. När jag slutat, talade
jag vid dem om deras frälsning. De sade sig vilja »söka
Herren, medan man kan finna honom».
Juni ig. På e. m. hörde Fjellstedt tala vid Svenska
Missionssällskapeis årssamm ankomst. Hvilken stor skuld vi
kristna ha till hedningarna! När vi här i Stockholm kunna
rikligen, ja nästan till öfverflöd, tillfredställa vår andliga
hunger och törst, då gå själar där ute och försmäkta under
känslan af samvetets anklagelser, utan kunskap om hvar de
skola kunna finna sann frid. Här måste bli mera missions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
