Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Stockholm 1854, 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men denna byttes snart i fröjd, då jag i »den störande»
igenkände min gamle vän, lektorn (numera kyrkoherden)
Axel Falk, och fann att den bok, i hvilken han i dag läste
var — Luthers postilla, samma bok som äfven vi medförde.
Där blef nu gemensam läsning, gemensam bön och
tacksägelse till Gud.
Under de fyra år, som förflutit sedan Falk och jag
senast råkades, hade vi båda blifvit af »den gode Herden»
uppsökta och återfunna. Om det än alltid är dyrbart att
finna en broder, där man trodde sig blott finna en främling,
så är ju denna erfarenhet dubbelt kostlig, när man såsom
broder i Kristi tro återfinner någon af de forna vännerna i
världens och syndens tjänst. — Axel Falk är den tredje
bland mina forna vänner, som Herren redan funnit sedan
december 1852.
Juni 26. F. m. afskedsbesök af baron Creutz, som
ämnar resa i slutet af veckan. Han »hade hört, att jag
tänkte på att blifva präst», från hvilket han på det
allvarligaste afrådde mig. »Ty», sade han, »icke en af tio
troende studenter bevarar på längden sitt andliga lif, sedan
de blifvit präster. Den prästerliga ’kårandan’, de många
jordiska bestyren, det myckna umgänget med denna världens
människor — allt detta, som i böijan förefaller deras ande
tryckande, blir småningom alltmera en vana och slutligen
ett behof, som kväfver lifvet och enfaldigheten i Kristus samt
kärleken till forna trossyskon. Om ett tiotal år är man
blott en skugga af hvad man förr var; man har kvar »namnet
att man lefver, men är vorden död». — I stället rådde
han mig att resa till d:r Lagberg i Söderköping och lära
hydroterapien (vattenläkekonsten). »Säsom en kristen
vattenläkare», sade han, »kan du göra dina medmänniskor både
andligt och lekamligt gagn, vida mer än som präst.» — Jag
fann väl hans skildring af en prästs faror ganska
behjärtans-värd, men den afskräckte mig dock icke. Och när jag
frågade honom: »Anser du det då nästan omöjligt att förblifva
ett lefvande, bedjande och älskande Guds barn, sedan man
blifvit präst?» måste han svara: »Nej, omöjligt är det icke,
men ytterst svårt.» — Förslaget om hydroterapien kan ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
