Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Stockholm 1854, 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afgjordt. Men — så kom d:r P. att fråga, af hvilken orsak
jag »börjat fundera på att bli präst». När jag då ärligt
svarade, att jag förnummit Guds inre kallelse därtill och
längtade att få för andra syndare förkunna samma nåd och
barmhärtighet, som jag själf fått erfara -—• då blef d:r P. i
en hast mycket allvarsam och frågade: »Är kungl. sektern
kanske pietist?» Yid mitt svar: »jag kallas så», fick jag
tillsägelse att inlämna min ansökan i saken till konsistorium.
När jag då vördsamt erinrade, att min begäran ju redan var
af honom beviljad, erkände han detta, men sade sig i alla
fall behöfva betänketid.
Kl. 6. styrelsesammanträde i Ev. Alliansen. — På
aftonen kl. 9 afreste hela Roseniska familjen till Norrland,
där de skola tillbringa sommaren. Barnen voro
öfverlyck-liga att få »åka på sjön». -— Herren lede allas deras väg
i trofast nåd och kärlek!
Juni 2g. Foro vi kl. 12 ut till Beskows på Örby, där det
i dag firades »slotteröl» för folket. Många vänner från
Stockholm voro ock bjudna: G. Janzon, baron Creutz, fru
Reen-stjerna, Thams, fröken Eug. Montgomery, Melander m. fl.
Efter middagen höll Janzon för slotterfolket och alla godsets
underhafvande, mer än 100 personer, en god bibelförklaring
öfver Es. 55: 1—4, med förträffliga praktiska tillämpningar.
Efter bibelförklaringen gingo Janzon, G. B—w och jag
omkring och samtalade med folket, uppmuntrande dem att taga
till sig ordets maningar och löften samt »dess bättre taga
vara på hvad dem sagdt var, att de till äfventyrs icke måtte
fördärfvas» (Ebr. 4: 1). Många försäkrade sig skola från
denna dag börja läsa sin bibel »på fullt allvar». Bland
andra var där en 17-årig yngling, som, medan Janzon talade
vid hans moder, stod bakom J:n, hela tiden skrattande. Jag
gick då fram till ynglingen och sade: »Det är ju fägnande
att se dig vara så glad; det är väl Guds ord, som gifvit
den fröjden?» Han blef först mycket förlägen, men började
sedan gråta och bad om förlåtelse, samt sade sig gärna
vilja börja ett nytt lif.
Jag hade i går af Ev. Alliansens styrelse fått i uppdrag
att i dag till fröken E. Montgomery öfverlämna en dyrbar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
