Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Stockholm 1854, 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huru han i Berlin sammanträffat med en ung, svensk kvinna,
som där sjunkit djupt, men som ville blifva räddad. Henne
hade R. »utlöst» och fört hit till Sverige. Hon var nu
inackorderad i en kristlig familj, där R. bedt Fjellstedt besöka
henne och gifva henne den försummade
kristendomsunder-visningen. I sanning en ovanlig företeelse: en ung löjtnant
som söker få en fallen kvinna omvänd till sann kristendom!
E. m. inne hos H—m, som med ledsnad visade mig
en löjlig annons af en kristen handlande. ■— Må vi besinna,
att scripta manent: det skrifna förblifver! Af misstag eller
glömska kunna vi alla fela, äfven i skrift; men må vi
aldrig nedskrifva något medvetet osant eller omedvetet
»befängdt*>, som kan skada Guds sak.
Nov. 14. I förgår bad mig på gatan en obekant man,
att jag skulle som i går besöka en sjuk på
Serafimerlasa-rettet, en fanjunkare Rythén från Västergötland, som nyss
blifvit Herrens och längtade att få tala vid en evangelisk
kristen. Jag löfvade att gå dit, och det var min fulla afsikt
att hålla mitt löfte. Men — jag nedskrifver det med
blygsel och kan icke finna någon ursäkt därför eller någon
förklaring öfver saken —• den sjuke blef i går hela dagen
bortglömd och kom icke en enda gång i mina tankar. Jag
har nu med skam och smärta lärt att förstå det mig förut
dunkla ordet af Paulus: »Vi äro icke dugliga att ens något
tänka såsom af oss själfva.»
Men i dag kom helt plötsligt, såsom en blixt, erinringen
om den sjuke fanjunkaren. Jag skyndade genast till
Sera-fimerlasarettet, till det rum där den obekante sagt mig att
herr Rythén skulle ligga. Jag inträdde där med invärtes
bön att kunna vara honom till något gagn. Men — jag
kan ej skildra hvad jag kände, då jag på min fråga efter
honom fick det svaret: »Han dog i går afton!» . . .
Måtte jag aldrig glömma den läxa jag i dag lärt.
Nov. 7. På aftonen kom G. B. och hämtade mig med
sig upp på Ev. Alliansen. Först höll Fjellstedt en märklig,
upplysande bibelförklaring öfver Jesu liknelse om ogräset
och hvetet. Sedan uppläste Melander flera intressanta bref,
hvarefter Möllersvärd afgaf en redogörelse om sina erfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
