Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Söderköping, Stensnäs 1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jidi 5. Har i dag läst i de franska protestanternas
historia. Arma folk; hvad de fingo lida för sin evangeliska
tro! Huru ringa och lindrigt är ej vårt kors, i jämförelse
med deras. — Och hvilken stor, ansvarsfull nåd att få
tillhöra vår kära lutherska kyrka, som just äger och väl vårdar
det dyrbara evangelium, för hvilket förra seklers
protestanter offrade »lif ära, gods’ och allt»!
Det är väl sant att äfven de, som — »födda efter
löftet» — nu tro och bekänna evangelium, i någon mån
förföljas af dem bland vår kyrkas medlemmar, hvilka blott
äro »barn efter köttet». Men huru lindrigt mot fordom!
Nu endast smädelser, förtal, litet hån då och då, något
litet »stryk» emellanåt, samt i värsta fall »fängelse vid
vatten och bröd». Men hvem af oss, äfven de som lidit
mest, kan jämföras med förra århundradens protestanter i
lidandet? De fingo i djupaste mening bekräfta apostelns
ord, att alla äkta kristna skola blifva »världens afskrap och
hvars mans af hugg, allt intill denna dag». — Skola vi
beklaga dem, eller skall man lyckönska dem? Svaret på denna
fråga utfaller bra olika — alltefter större eller mindre »rädsla
för Kristi kors.»
Jidi 6. Torén, Liljencrantz, Beskow och jag ha blifvit
inbjudna till grefve Stackelberg på Stensnäs. De två
förstnämnda afreste dit i dag. G. B—w och jag skola följa
efter om tre veckor, när vår brunnséjour slutat. — På e. m.
besökte B. och jag tvänne sjuka, som längtat att få höra
Guds ord. Deras glädje och tacksamhet voro rörande.
juli 12. Fick af U. v. Feilitzen veta, att Rudin och jag
nyligen varit före vid Brunnsrättens öfverläggningar. Rätten
hade beslutat att förvisa oss båda från brunnen — »för
andliga oordningars skull». Likväl, när d:r Lagberg upplyste,
att Rudin ändå skulle afresa inom några få dagar, afstod
man i afseende på honom, men vidhöll beslutet angående
mig. — Då hade Lagberg rest sig och förklarat: »Skall
herr W:m förvisas från brunnen, så kan rätten på samma
gång förvisa äfven mig; ty samma dag som han af sådan
orsak nödgas resa härifrån, lämnar äfven jag min
befattning som läkare vid denna badanstalt.» Trots alla böner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
