Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under den tid lagman O. såsom ung förestod N.
domsaga, kom han en gång till ett tingställe, där en
öfverbevi-sad barnamörderska skulle af honom dömas.
Den anklagade infördes och var en för honom, sedan
hans barndom, ganska välbekant person. Brottet var svårt.
Kvinnan hade mördat sitt sju års gamla barn, och måste då
dömas till döden.
Hon bad att enskildt få tala med häradshöfdingen och
anropade honom om barmhärtighet, den han dock ej kunde
gifva; ty lagen var alldeles tydlig och måste lydas. Domen
afkunnades och skulle gå i verkställighet någon tid därefter.
Häradshöfdingen såg ständigt för sig den brottsliga
kvinnans förtviflan och hennes fasa för döden. Hon hade
omfattat hans knän och tiggt honom om lifvet. . . . “det uslaste
lif hällre än döden.“
Han måste strax därefter företaga en resa till någon
af de norrländska provinserna och var rätt glad däråt; ty
han kunde därigenom undgå att veta dagen, då mörderskan
skulle skiljas vid den värld, som var henne så kär. — Några
månader senare reste vår häradshöfding genom den trakt,
där han på våren haft domareförordnandet. Nu var det höst
och mörkret hade redan inbrutit. En sömnig skjutsbonde satt
bredvid honom på kärran.
På en gång känner O. helt plötsligt, att någon fattar
tag i hans kappkrage. Han vänder sig om och ser då, att den
som håller i kragen är den olyckliga barnamörderskan, som
sitter bakpå vagnen och hemskt stirrar på honom.
“Anna!“ ropade häradshöfdingen. Bonden vänder sig
då om och skriker: “Hvad i all världen, detta är ju Anna
som miste lifvet i går, där borta på galgebacken. “ I det-
samma började hästarne springa med vild fart, och då
häradshöfdingen såg sig om, fanns vålnaden där icke mer.–––––––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
