- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 1 /
89

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ock hela detta jordelif ha sin sista dag för dig. Är du en
troende kristen, lefver du i trons förening med din Frälsare,
så skall efter denna din sista dag på jorden — all jämmers
och nöds sista dag — komma den rätta salighetens dag,
den ovanskliga, oföränderliga fridens och fröjdens, kärlekens
och helighetens eviga dag» . . .

Detta bref upplifvade och vederkvickte mig, så att jag
började “sjunga lofsång Herranom."

1858.

Mars 18. Huru ofta missräkna vi oss ej på människor.
Det är ett ofta hördt yttrande. "Om någon förut hade sagt
mig, att han — eller hon — skulle kunna handla så mot
mig, hade jag aldrig trott det; men nu har detta dock skett".
Ehvad det är svek, förtal eller annat ondt, du nu erfarit, så
kom ihåg att denne “han" eller "hon’’ är en människa på
jorden. Ja, äfven de frommaste kristna äro ännu tillsvidare
människor på jorden. Och om alla sådana säger ju skriften
så tydligt: “Förliten eder icke på människor!" Endast en
människa finnes, på hvilken du alltid kan tryggt lita,
nämligen “den människan Jesus Kristus". Han är dig nära alla
dagar, och han förblifver städse “den samme i dag som i
går och i evighet".

Maj 17. Råkade Engzell, som kom från S., där
nyligen de tre på förslag till kyrkoherdebefattningen uppförda
prästmännen hade “profvat". Jag frågade, hvem man hade

tyckt bäst om. E. svarade; “Den förste hörde vi, men sågo

icke (han var så kortväxt); den andre sågo vi, men hörde

icke (han var så lågmäld); den tredje önskade man att ha

sluppit både se och höra. “ På min ytterligare fråga, hvad
som under sådana förhållanden var att göra, svarade han:
“Jo, de ämna kalla fjärde profpredikant. “

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:35:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/31/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free