Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland raden af filosofie hedersdoktorerna nämndes John Ericsson.
•—■ Den andra tilldragelsen, som väckt allmänt och glädjande
uppseende, inträffade vid “Akademiska föreningens" stora fäst.
Sedan docenten Hallbäck hållit fästtalet och en kantat al
Söderman afsjungits, tillkännagaf föreningens ordförande,
professor Ljunggren, att akademiska föreningen till
hedersledamöter invalt: justitieråden Schmidt och Naumann,
professorerna Swedelius och Sahlin, d:r Karl Strandberg, skalden Karl
Ploug, hofintendenten Boklund, f. d. konrektorn i Jönköping
Rosengren och rektor Wåhlin i Lund. Detta högtidliga
tillkännagifvande hade till uppgift att utgöra en
opinitionsytt-ring till förmån för de båda sistnämnda, därför att dessa blifvit
förbigångna vid utseendet af s. k. hedersdoktorer. Ty
hvarför hade dem blifvit förbigångna? Jo, af det för dem i
sanning hedrande skälet, att de voro “läsare11 och att skvallret
om dem, såsom om de flesta bland deras trosbröder, haft
åtskilligt att berätta, som dock var fullkomligt obevisadt och
obevisligt. Men dessa två skäl, egentligast dock det första,
hade varit tillräckliga för dem som utkorade hedersdoktorerna,
att förbigå och “pricka11 de två varma hjärtekristna männen
Rosengren och Wåhlin. Mot ett sådant lumpet beteende
ville nu Akademiska föreningen afgilva sin kraftiga protest
— och denna gaf genklang rundt om i hela landet.
Juni 5. Miss Anna Erskine hade begärt, att ett
prof-nummer af hennes “Missionstidning för kvinnor11 skulle få
medfölja “Budbäraren". Detta bifölls vid styrelsemötet i dag.
Okt. 3. I dag ett bref från K. W. Almqvist, som bl. a.
skrifver: “Det går en stark katolsk dragning genom världen,
sade redan Geijer. Den närvarande tiden torde i ännu högre
grad än den, på hvilken Geijer lefde, göra skäl för denna
karaktäristik. Man erinre sig blott de romaniserande teorier
om kyrkan, prästämbetet och sådant, som på sista tiden gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
