Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kristtrogna hade hoppats mycket däraf; det stora flertalet hade
tänkt att det skulle bli ungefär så, som en af de större
tidningarna hade profeterat: “Viel Geschrei und wenigWolle"
(mycket prat och ringa resultat). De kristendomsfientliga
eller indifferenta tidningarna hade på förhand hälsat mötet
med endast hån eller t. o. m. passionerad bitterhet: man bröt
stafven öfver det, innan det ännu blifvit öppnadt. Men —
de förespådda “reaktionära tendenserna" gjorde sig icke
gällande, de “bittra striderna11 uteblefvo. Och när mötet
åtskildes, måste till och med de som förut därom fält så stränga
domar erkänna, att det “förvärfvat sitt rättmätiga anspråk på
aktning, idels genom den stora arbetsamhet det utvecklat, dels
också för de lyckade bemödandena att ur diskussionen
af-lägsna all bitterhet mellan de särskilda fraktionerna,
hvarige-nom förhandlingarna i formelt hänseende erhållit en prägel af
humanitet, som varit egnad att göra ett godt intryck."
Säkert är, att hvilken riksdag eller hvilket parlament som
helst skulle haft åtskilligt att lära af den sakkännedom och
den goda ton, som betecknade mötets förhandlingar, oaktadt
alla meningskiljaktigheter. Och det skulle utan tvifvel varit
hälsosamt för det allmänna bästa, om våra kamrar i detta
hänseende tagit mötet till föresyn. — Posttidningen uttalade
i en återblick på kyrkomötet följande omdöme, hvari man
med allt skäl kan instämma: “Betraktar man i ett helt 1868
års kyrkomötes arbeten, hvilka oaktadt sin stora omfattning
öfverraskande fort bragts till ett lyckligt slut, upprepa vi att
hvarje fosterlandsvän, som begränsar sina önskningar inom
möjligheten, bör ägna mötet sin -uppriktiga tacksamhet för
hvad det gjort.“
Till denna lyckliga utgång bidrog, i sin mån icke ringa,
en tidningsuppsats “Kyrkomötestankar“, hvilken den 4 Sept.
-— den dag, då kyrkomötet öppnades —- stod att läsa i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
