Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
började de riksbekanta “fredags- (senare lördags-) aftnarna"
hos kapten Ahlberg, hvilka aldrig skola kunna förgätas af
någon, som haft lyckan att få vara med vid dem.
Dessa möten leddes först af lord Radstock och sedan, efter
hans afresa, af G. B:w, B. W:m, m. fl., samt mot slutet af
kapten Ahlberg själf. Man samlades kl. 7. Mötet inleddes med
en sång; därpå bön af en eller flera bland de närvarande;
därefter ett kort föredrag af ledaren. Sedan samtal öfver
bibeltexten, i hvilket en hvar af de närvarande hade frihet att
deltaga. (Dessa samtal voro alltid varma och uppbyggliga,
särskilt under de tre första åren.) Efter dem följde åter en kort
bön och tacksägelse, vanligen af fyra till sex personer,
stundom ännu flere, samt slutligen en eller flera slutsånger. —
Därefter serverades té och "sandwichs" på brickor; och
efter ännu någon stunds lilliga samtal i grupper åtskildes vi
mellan kl. 10—1 1, styrkta i anden och tackande Gud.
Det var en sådan fredagsafton, den 18 januari 1879.
Jag hade på e. m. varit uppehållen genom besök hos en
fattig man, som led af både själsbekymmer och lekamlig nöd.
Därigenom fördröjd kom jag något för sent till mötet, hvars
deltagare redan lågo knäböjande till bön. Det var lord
Radstock, som nu höll på att bedja. Alla platser i stora
salon-gon voro upptagna, men i kapten Ahlbergs skrifrum stod en
stol ledig, nära dörren till salongen. Jag gick sakta fram
till den stolen, föll där på knä och deltog sedan i den
gemensamma bönen.
När vi rest oss upp, märkte jag att min närmaste granne
vid dörren var ett för mig obekant fruntimmer. Hennes
anlete var ett bland de ädlaste, jag någonsin sett. Det hade
i denna stund ett så himmelskt och anderikt uttryck, att jag
hos henne kunde väl igenkänna “pilgrimsdragen". Under
mötets gång följde hon med spänd uppmärksamhet de olika ta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
