- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 3 /
47

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fromhet mest bestått i varma stämningar samt ett innerligt
begär att kunna vara andra till glädje och gagn. Någon
klar öfvertygelse om syndaskulden och naturfördärfvet hade
hon icke ännu, likasom icke medvetandet om någon hel
omvändelse eller visshet om syndaförlåtelse. Den Helige Andes
nådeverkningar hade dock nu •—• så sent som vid fyllda 68
år — börjat medvetet förnimmas; och de fortgingo “intill
full dag“. 2 Petr. 1: 19.

Det som mest bekymrat henne och hvarför hon kallat
mig till sig, var en fråga, som jag under predikan hade ställt
till alla mina åhörare, nämligen denna: “Har du undfått Guds
helige Ande? Eller är din tro en tro ’utan ande’? Säg deU“

Här är dock icke rätta platsen att redogöra för
utvecklingen af andens verk hos henne. Allt nog, hon kom genom
Guds nåd till sann frid och andens delaktighet.

Detta besök blef uppslaget till fortsatt bekantskap. Hon
kom rätt ofta på besök hos mig och min hustru, där hon
varmt fäste sig vid min svärmor (prostinnan Pauline
West-dahl, född Cronhielm), hvilken sedermera skref hennes
vackraste "minnesruna“. Jag hade ock många gånger varit hos
henne, samt där råkat flere af den tidens litterära
personligheter, såsom August Blanche, Emil von Qvanten, Johan
Jolin, John Neander m. fl. Mycket kunde vara att säga om
dessa aftnar. Men jag vill här blott skildra en af dem, då
vi voro bjudna på att få höra den europeiskt ryktbare
harp-spelaren Adolf Sjödén, som då nyss efter flera års frånvaro
hade återkommit till fäderneslandet, men ännu icke gifvit
någon offentlig konsert.

Min hustru var denna gång hindrad att komma med,
emedan ett af våra ,barn låg sjukt. Men jag hade måst
lofva fröken S. att komma, särskildt därför att hon ville ha
min’1 hjälp i att bekänna sin nya andliga ståndpunkt. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:36:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/33/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free